Projektkavalkad om grafiska byggstenar, utmanande terräng och variation i det konstanta

SISAB:s ramavtalade arkitekter samlades en förmiddag i november för att inspireras och utbyta erfarenheter av några pågående skol- och förskoleprojekt: Ekängens skola, Alviks strands skola och Framtidens förskola.

Alla projekt har sina unika förutsättningar och utmaningar som leder till varierande lösningar. Av våra arkitekter lärde vi oss att...
... en pixel kan utgöra grafisk byggsten för en hel skolombyggnad,
... skyskrapor och urskog kan länkas samman på mark som egentligen inte finns,
... även ett låst koncept kan rymma kreativ variation, om och om igen.

Ekängens skola – att skapa och kommunicera ett starkt och tydligt gestaltningsprogram

Ekängens skola är en blivande F-6-skola i Älvsjö. Anna Curtius, Stadion, och Mikael Johansson, Liljewall, berättade om hur den konstnärliga utsmyckningen samverkar med gestaltningsidén. Arkitekterna har skapat en grafisk grammatik att arbeta kring. De baserar gestaltningen på pixeln, som är en byggsten och en del av en större bild.

Anna Curtius berättade:
Det är bra att ha ett brett ord som det går att väva in olika tolkningar i. Tillvägagångssättet är intuitivt med besök på platsen och samlande av inspirationsbilder.

Hon gav också sina branschkollegor ett par uppmaningar:
Se till att ta chansen att skapa ett starkt gestaltningsprogram när beställaren också vill det! Tydlighet är en styrka, att kunna kommunicera mot alla berörda.
– Censurera inte bort era idéer för tidigt. Lägger man pengarna på rätt saker så behöver inte gestaltningen bli för dyr.

Anni Björkskog, arkitekt på SISAB, instämmer:
– Om det finns en tydlig gestaltningsidé kan alla ta ställning till den. Det sparar tid och pengar.

Alviks strand – att få in skola och idrottshall intill höghus, parkmark och tvärbana

Alviks strands skola är en F–9-skola i utredningsskede på en trång plats. Martin Kjerrulf, Aperto, berättade om arbetsprocessen med att på krånglig mark få en skola till stånd, som är bra för barnen. I förslaget däckar skolgården delvis över tvärbanespåret.

Det finns flera utmaningar i projektet. Pengarna ska räcka och naturvärdena, blandningen mellan park och skolgård, ska sparas. En stor idrottshall i skolan ingår, där måtten styr hela byggnaden. Dessa stora volymer ska också göras trivsamma.

Den stora knäckfrågan är dock ”hur Manhattan ska anslutas till urskogen” – dvs. hur den stora höjdskillnaden mellan de kommande höghusen vid stranden kan anslutas till traktens rekreationsområde på berget. En lösning är att lägga skoltomten i trappsteg upp till naturområdet och arbeta med dramatik och kontraster mellan olika rum, från ett trångt inre och uppåt, ut i parken.

Marie Rosfors, projektutvecklingschef på SISAB, påminde arkitekterna:
– Fråga alltid om en idrottshall ska byggas när ni arbetar med SISAB:s projekt. Vi har i uppdrag att, i samarbete med idrotts- och utbildningsnämnderna, alltid ställa frågan om det ska finnas en idrottshall vid skolan.


Framtidens förskola – att hitta variationen i det konstanta, nio gånger om

Tove Svensson, Liljewall, presenterade ett potpurri av Framtidens förskola, nio stycken färdiga och blivande, med fokus på processen och gestaltningen. Även om mycket är låst så är metoden att i varje projekt arbeta utifrån ett unikt platsspecifikt gestaltningskoncept. Det gäller också att få samma koncept tydligt för både gård och byggnad. Möjligheterna till variation är störst utomhus.

Vid Bredbyplan i Rinkeby är temat bokstäver, siffror och symboler. Stadsdelen har haft en stor lässatsning och många olika språk talas på förskolan. Man har också jobbat för att öka tryggheten med fasader i brandsäkert material.

På Pepparvägen i Farsta har en platt gård indelats finurligt i geografiska zoner. Temat är Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges landskap.

Att hitta ett eget koncept för respektive förskola att jobba med har gjort arbetet roligt. Att jobba med Framtidens förskola har också varit en bra inskolning i yrket för många unga arkitekter.

Varje förskolas personal har också haft sitt eget sätt att arbeta. Det är viktigt att verksamheten är medveten om att vad det är man har möjlighet att påverka. Det här har stadsdelarna varit medvetna om och det har varit bra att de har fått med sina önskemål direkt.

Samarbete ger bästa kompromissen för barnen

Anni Björkskog som arrangerat dagen var nöjd:
Hälften av alla våra ramavtalade arkitekter slöt upp för att dela erfarenheter och insikter med varandra, så det var bra uppslutning vilket är glädjande och viktigt. Att dela kunskaper med varandra styr ju direkt mot SISAB:s uttalade mål att skapa effektivare projektprocesser.

Marie Rosfors avslutade med orden:
Att bygga i Stockholm är en enda stor kompromiss. Genom att göra det tillsammans skapar vi den bästa kompromissen och de bästa möjliga skolbyggnaderna för barnen.

Intresserad av att delta 2018?

Kontakta anne-maj.bjorkskog@sisab.se

 

Projektkavalkad på biograf Victoria 22 november