Fängslande föregångare till dagens skolgårdar

SISAB fyller 30 år och vad passar bättre än att fördjupa oss i något vi alla har en relation till, antingen från våra unga år eller idag i arbetet? Vi pratar om skolgården förstås.

Vad har exercisfält, grönsaksland, fängelse och rökruta gemensamt? De har alla en del i historien kring våra skolgårdar.

Redan på 1600-talet fanns de första skolgårdarna som en specifik plats avsedd för lek. Dessförinnan var kyrkan och skolans miljö så sammansmälta att kyrkogården användes som lekplats, till och med gravstenar involverades i lekarna.

På 1800-talet växte skolväsendet och idrotten och gymnastiken slog igenom, det var då det moderna konceptet skolgård som vi känner till dem idag föddes. Skolgården fungerade också som en pedagogisk del av undervisningen, som för ämnen i botanik och medicin, t.ex. i form av odlingar.

Schysst och skötsam gällde både förr och nu

I de första regleringarna kring barnens vistelse på skolgården skrivs det att eleverna ska bete sig väl mot varandra, de ska befinna sig på skolgården under rasterna och får under inga omständigheter lämna skolgården. Eleverna övervakades så att de skötte sig och inte betedde sig illa mot varandra eller på annat sätt bröt mot dessa regler.

På SISAB:s skolgårdar finns idag tack och lov inget fängelse, men om du, i exempel från historien, överskred skolgårdens regleringar kunde elever, och faktiskt också lärare, låsas in i ett så kallat skolfängelse.

blommensbergs-folkskola-grondal_1961_lennart-af-petersens_stadsmuseet.jpg

Högt lekvärde och offentlig plats som förenar

Skolgårdens utformning i Sverige har gått från att vara relativt oreglerad, bortsett från förhållningsregler, till att under 1900-talets andra hälft få en ganska stor reglering kring krav på storlek och lekutrustning. Enligt Boverkets allmänna råd ska en bra skolgård idag ha nivåskillnader, erbjuda både sol och skugga, god luftkvalité, vegetation samt stimulera till utforskning och lek.

När SISAB planerar skolgårdar tar vi i största möjliga mån tillvara på de kvalitéer som redan finns på platsen såsom naturmark som har så mycket att erbjuda i lekvärde. Efter skoltid fungerar skolgården som en offentlig plats.

Skolan och skolgården är en plats som förenar och bidrar till aktivitet och har egentligen inte förändrats som plats för lek och lärande under de senaste 400 åren. Exercisövningar, skolfängelse och kyrkogårdar som lekplats lämnar vi dock i historien.

klastorpsskolan.jpg

 

#sisabstories

 

Foton:

Kristinebergs skola och Klastorpsskolan, Kungsholmen, ca 2018,
fotograf Ingemar Edfalk, Skenbild/SISAB

Blommensbergs Folkskola, Gröndal, 1961,
fotograf Lennart Af Petersens/Stadsmuseet

 

Källor:

"Skolgårdarnas historia", Vetenskapsradion Historia undersöker skolgårdens historia och granskar två danska experiment att lära ut källkritik.
https://sverigesradio.se/avsnitt/951992

"Den svenska skolgårdens historia – skolans utemiljö som pedagogiskt och socialt rum" skriven av Anna Larsson, Björn Norlin & Maria Rönnlund (Förlag: Nordic Academic Press, 2017)

Anders Brandstedt, Landskapsarkitekt Tengbom

Loading...