Graf av SISAB:s fastighetsbestånd från 1860-2017.

Byggnadshistorik

Våra skolor och förskolor är i första hand arbetsplatser för människor i olika åldrar. De är dessutom en mycket viktig del av Stockholms bebyggelse och återspeglar stadens "årsringar".

Skolorna har oftast kommit till då stadens områden byggts ut eller förtätats och täcker en lång tidsperiod, från sent 1600-tal fram till idag. Grafen (ovan) över vårt fastighetsbestånd visar fördelningen av antal kvadratmeter över tid. Efterkrigstidens 1940-tal och högkonjunkturens 1980-tal visar tydliga toppar.

Stockholms befolkningsexplosion under 1800-talets andra hälft öppnade ett stort arbetsfält för arkitekterna. Under andra världskriget stannade skolbyggandet nästan av helt och hållet. Efterkrigstiden innebar ett intensivt skolhusbyggande i Stockholm, i takt med bostadsbebyggelsen. Större delen av de skolor som byggts i Stockholm sedan 1800-talets mitt finns kvar än idag.

Kulturklassning

Av SISAB:s cirka 200 grund- och gymnasieskolor är drygt hälften kulturklassade. Läs mer om stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringar, och se vilka vilka fastigheter som är klassade på stadsmuseet.stockholm.se.

Visste du att...?

Om skolans läge - "fri utsigt öfver landskapet"

Enligt Kongl. Öfver-Intendents-Embetets "Normalritningar till folkskolebyggnader" 1865 bör ett skolhus "för att genom sjelva sitt läge bjuda aktning och medföra trefnad, ligga högt och synligt, i den vackraste omgifning, som under förhandenvarnade omständigheter kan åstadkommas, samt med fri utsigt öfver landskapet." Avträdena å sin sida "måste ligga väl undangömda och likväl vara lätt tillgängliga."

Om skolträdgårdar

Skolträdgårdsverksamhet har funnits vid Stockholms folkskolor sedan 1907. Skolträdgårdar fanns därför vid ett stort antal förortsskolor och några innerstadsskolor.

Om skolbad

Kring 1890 uppfördes de första skolbaden med tvagnings- och bassängrum, till exempel i Kungsholmens, Katarina Norra, Engelbrekt och Storkyrkoskolan.

Om friluftsklassrum

I ytterstadens folkskolor från 1910-talet kan man hitta friluftsklassrum som användes vid undervisning av lungsjuka barn, som skulle vistas så mycket som möjligt i frisk luft.

Om tandläkarmottagningar

I 20- och 30-talets skolor förlades såväl läkar- och tandläkarmottagningar som stadens bibliotek.

Källa: "Äldre skolhus i Stockholms kommun. En studie av skolhus byggda före 1940. Del 1 och 2", av Suzanne Lindhagen och Lena Simonsson, Stockholms stadsmuseum, 1981-82

 

 

Om skolbyggnadens uppkomst...

 

Före 1842 - kyrkskolorna

Före införandet av 1842 års folkskolestadga fanns bara ett fåtal skolor i Stockholm. Alla var s.k. kyrkskolor, knutna direkt till församlingarna. Flera av dem var ett resultat av drottning Kristinas skolordning på mitten av 1600-talet. Tre av dem finns kvar än idag - Klara, Katarina och Adolf Fredriks kyrkskolor.

Före 1880 - folkskolorna

Varken folkskolestadgan från 1842 eller 1849 års läroverksreform innebar någon direkt byggnadsverksamhet i Stockholm. Fram till ca 1880 uppfördes några fortfarande relativt små skolor. Flertalet var folkskolor. Maria Gamla skola från 1860-talet är ett av de tidigaste institutionsliknande folkskolehusen.

Före 1900 - folkskolepalatsen

Under 1880-talets utbyggnad av stadens malmar kom skolhusbyggandet igång i större skala och accelererade långsamt fram till 1900. Flera av de stora folkskolepalatsen uppfördes, t.ex. Gustav Vasa, Kungsholmen, Katarina Södra och Norra. Nu byggdes även läroverk som Norra Latin, Norra Real, Södra Latin och Adolf Fredriks skola.

 

Före 1910 - privatskolorna

Samtidigt som de stora folkskolepalatsen byggdes, under 1880- och 90-talet, började många skolor uppföras i privat regi på såväl folkskole- som gymnasienivå. I de stora folkskolorna måste flera tusen elever samsas i rader av klassrum, ofta med dubblerad undervisning. Det fanns alltså mycket tidigt ett tydligt behov av en alternativ skola.

1900-1909 upplevde privatskolebyggandet en glansperiod. Privatskolorna fick nu allt högre anslag och det kunde därmed bli något billigare att gå i privatskola, medan skolavgifterna till de högre läroverken höjdes. Privatskolorna var länge den enda möjligheten för flickor att få en högre utbildning. Därför var många privatskolor just flickskolor.

1900-1914 - folkökningen byggs ikapp

Åren 1900-1904 byggdes många skolhus, delvis pga de många mindre folkskolor som uppfördes utanför tullarna i områden som nu började byggas ut. Under de följande 10 åren intensifierade skolhusbyggandet i Stockholms innerstad. Skolbyggandet hade ännu inte hunnit ikapp folkökningen under 1800-talets senare hälft. När förortsområdena började exploateras bevarades först deras landsbygdskaraktär. Örby skolas äldsta hus byggdes kring 1900, det yngre huset 1915 när villasamhället brett ut sig och folkmängden ökat explosionsartat.

1910-talet - förorterna

1915-19 uppfördes endast fyra skolor i Stockholm, samtliga folkskolor ute i de nybyggda förorterna. Kriget i Europa innebar ett minskat bostadsbyggande i innerstaden på grund av bristen på byggnadsmaterial, dålig ekonomi osv. Skolhusbyggandet påverkades troligen i än högre grad av kriget.

1920- och 30-talet - läroverken och funkisen

Efter kriget ökade skolbyggandet långsamt fram till nästa världskrigs utbrott. Antalet uppförda folkskolor eller privatskolor är knappast anmärkningsvärt. Däremot byggdes inte mindre än åtta läroverk, real- och flickskolor under 1920- och 30-talet, bl.a. som en följd av 1928 års läroverksstadga. 1920-40 förekom även en rad större tillbyggnader, framför allt av folkskolor men även av privatskolor. Funktionalismen spred sig under 1930-talet och satte sin prägel även på skolorna, såsom f.d. Fredhällsskolan.

1940- och 50-talet - bebyggelse längs t-banan

Stockholm växte nu som ett välplanerat pärlband längs tunnelbanans linjer. I varje förort skulle finnas offentlig och kommunal service kring t-banestationen, omgivet av ett blandat bostadsbestånd. Många nya förorter byggdes och försågs med skolor, exempelvis Årsta, Björkhagen, Västertorp och Vällingby.

1960- och 70-talet - Miljonprogrammet

1965 beslöt riksdagen om Miljonprogrammet: en miljon bostäder skulle byggas i landet 1965-75 för att avskaffa den akuta bostadsbristen. Ett långt drivet industriellt byggande i stora enheter uppmuntrades. I Stockholm byggdes till exempel Hallunda och Tensta-Rinkeby. Ett stort antal grundskolor byggdes i förorterna.

Källor: "Äldre skolhus i Stockholms kommun. En studie av skolhus byggda före 1940. Del 1 och 2", av Suzanne Lindhagen och Lena Simonsson, Stockholms stadsmuseum, 1981-82; "Guide till Stockholms arkitektur", red. Olof Hultin, Arkitektur Förlag AB 1998 (2002)