Observatoriet

Carl Hårlemans praktfulla byggnad från 1753. Stadens planer med ett center för lärande ägs och förvaltas tryggt av SISAB sedan 1 april 2018.

Vi är stolta över att förvalta denna anrika byggnad på historisk mark i centrala Stockholm. Observatoriet är den äldsta byggnaden i vårt digra fastighetsbestånd med 600 skolor och förskolor.

Byggnaden uppfördes av Kungliga Vetenskapsakademien 1747-1753 och var länge ett centrum för astronomi och meteorologi. Kupolen på Observatoriets tak tillkom 1877 och fungerar än idag. Den är vridbar med öppningsbara luckor och härbärgerar ett teleskop.

Planer på kunskapscentrum

Stockholms stad vill åter tillgängliggöra den vetenskapliga och arkitektoniska kulturklenoden för både skola och allmänhet. Utbildningsförvaltningen har planer på att öppna Observatoriemuseet igen för skolprogram och lärarfortbildningar, och att skapa ett kluster för ideella organisationer som stöttar skolor och lärare i den dagliga undervisningen. Huset ska rymma kontorsplatser och lokaler för lärarfortbildningar och populärvetenskapliga program för allmänheten.

Vetenskapligt centrum redan på 1700-talet

Byggnaden uppfördes av Kungliga Vetenskapsakademien 1747–1753 och var länge centrum för astronomi och meteorologi. Arkitekt var Carl Hårleman. Drivande kraft var akademiens sekreterare, Pehr Wilhelm Wargentin, som ibland kallas den svenska befolkningsstatistikens fader. Observatoriet blev både arbetsplats och bostad för Wargentin och hans familj. År 1756 började han med meteorologiska och astronomiska observationer i observatoriet.

De två flyglarna

Observatoriet har två flygelbyggnader intill huvudbyggnaden, varav det ena, Magnethuset, används av Stockholms amatörastronomer för observationer. Den andra flygeln används som café, Café Himlavalvet.

Mätningar av tid och temperatur - i över 250 år!

Observatoriet tjänade tidigare som nationell nollmeridian bland annat på Generalstabens kartor. Dagliga observationer gjordes här för att fastställa Stockholms lokaltid och även svensk tid fram till år 1900, då man övergick till att basera den svenska tiden på GMT, Greenwich Mean Time.

Temperatur och nederbörd har mätts tre gånger dagligen på observatoriet sedan 1756. Observatoriet är därför den enda plats i världen där vädret observerats kontinuerligt i drygt 250 år.

SMHI / Observatoriekullen prisad för flera hundra års mätningar

Idag sköter SMHI mätningarna och har en mätstation utanför byggnaden. Nu i april tilldelades de utmärkelsen "Centennial station" av världsmeteorologiorganisationen WMO, som en av endast tre väderstationer. Syftet med utmärkelsen är att betona vikten av långa mätserier för prognosarbete och klimatforskning. Mätningarna vid Observatoriekullen har under årens lopp flyttats endast ett fåtal meter, vilket gör Stockholmsserien till en av världens mest värdefulla.
Mer om prisutdelningen i SMHI:s reportage

imageuyx7y.png

Byggnadsminne

Sedan 2007 är hela fastigheten klassad som ett byggnadsminne, vilket ställer särskilda krav på fastighetsförvaltningen.

Även hur byggnaden ska användas finns preciserat. Tomträttsavgälden för Observatoriet är baserad på ändamålet "Museum samt lokaler för forskningsfrämjande eller forskningsstödjande verksamhet".

Ägarskap

Observationer ägde rum här fram till 1931, då verksamheten flyttades till det nybyggda observatoriet i Saltsjöbaden. Kungliga Vetenskapsakademien sålde byggnaden till Stockholms stad och den kom att inrymma lokaler för Stockholms Högskola och Kursverksamheten.

1999 köpte akademien observatoriet av staden, gjorde en stor renovering och drev Observatoriemuseet fram till 2014. Den 1 april 2018 köpte staden åter observatoriet av akademien.

Loading...