Från korridor till hemvist
Hur har skolbyggnaden förändrats? SISAB stories tar oss vidare till skolhusens inre.
I en föränderlig värld där teknikens utveckling tar stora kliv, står skolfastigheten stabilt. Undervisningen har gått från kateder till digital undervisning. Men hur har skolfastigheterna förändrats, och påverkas de av pandemin?
Vi kan konstatera att oavsett skolans storlek, från sekelskiftets palatsskolor till idag, är klassrummens utformning nästintill oförändrad. Men det finns en viss skillnad i fastighetens utförande som börjar ta form. Vi har gått från långa korridorer till trygga hemvister.
Tillbakablick
En skolbyggnad är en central byggnad som många har ett förhållande till. Den berättar genom sin planering om skolväsendets historia och hur undervisningen har skett vid olika tider. De stora monumentala skolbyggnaderna planerades med centrala trapphus som anslöt till korridorer med klassrum på rad. Ett exempel är Johannes skola från 1890.
Från 1930-talet planerades skolorna med korridorer i flera sammanlänkade byggnadskroppar. Med tiden byggdes klassrummen för att kunna rymma mer flexibel undervisning för olika stora grupper.
Under 1940- och 50-talet byggdes många nya skolbyggnader, ofta med flera byggnadskroppar i två våningar, sammanlänkade eller fristående. Fortfarande placerades klassrummen längs långa korridorer med stora fönster vända åt soliga väderstreck. Dagsljus ansågs viktigt och nyttigt.
Bagarmossens skola från 1954, består av 11 sammanlänkade byggnader kring skolgården.
På 1960-talet effektiviserades byggandet av skolor, som byggandet i övrigt, och det tidigare hantverksmässiga byggandet ersattes av ett mer industrialiserat byggande. Skolor som byggdes i de framväxande bostadsområdena kunde breda ut sig över stora ytor och uppfördes i ett enda plan med markkontakt från klassrummen. Med 1960-talets grundskola följde ett mer flexibelt arbetssätt och vid sidan av de nya skolornas standardklassrum gjordes plats för arbete i grupper av varierande storlek.
På 1970-talet uppfördes skolorna av prefabricerade byggelement, liksom det övriga byggandet vid denna tid. Skolbyggnaden fick en kompakt utformning jämfört med tidigare. Många skolor fick en central studiehall kring vilken övriga lokaler samlades. Med vikväggar kunde utrymmen i olika storlek skapas för grupparbeten.
Hemvister skapar trygghet och sparar pengar
Klassrum på rad och långa korridorer är någonting vi idag har gått ifrån. Något som bidragit till flera positiva effekter.
– Genom att ta bort korridorerna i skolorna till fördel för hemvister, skapar vi en yteffektiv minivärld där alla nödvändiga funktioner är samlade. Skolvärlden blir mindre och tryggare, elever och personal har det de behöver nära sig och merparten av dagen spenderas i den kända trygghetszonen. Yteffektiviteten skapar inte bara trygghet utan sparar också pengar, säger Anni Björkskog, arkitekt på SISAB.
Den första kommunala skolan som SISAB har ritat med hemvister är Sjöstadsskolan från 2006. Yteffektivitet är en viktig aspekt i ett växande Stockholm där bra markyta är svår att förvärva.
Sjöstadsskolan från 2006 är SISAB:s första egenritade och byggda skola med hemvister.
Är hemvisterna här för att stanna?
– Det ska villigt medges att hemvister är ett samtida sätt att utforma skollokaler. Detta har inte hunnit utvärderas till fullo än. Men studier som finns och erfarenheter från andra länder där man planerat skolor på detta sätt visar på ökad trivsel, trygghet och förhoppningsvis därmed förbättrad inlärning hos eleverna, säger Anni Björkskog.
Utrymme för utveckling
– Akademiska hus som tillhandahåller utbildningslokaler för högskolor och universitet har studerat frågan om studier på plats alternativt studier i hemmet. De ser ett stort behov av det sociala, mötet mellan människorna. Men de har även identifierat flera arbetsområden där det faktiskt kan vara en fördel med eget fokuserat arbete. Detta gäller som sagt högskolestudenter och är inte direkt applicerbart på grundskoleelever.
– Vi kan nog räkna med att skolan som institution och byggnad kommer finnas kvar. Men det kvadratiska klassrummet på drygt 60 kvm, som inte ändrat utformning sedan 1800-talet, kanske ändå är på väg att få en annan utformning och användning? Pandemier, forskning och ökad förståelse för människans behov kan göra att klassrummets utformning förändras och att skolan som helhet också får en annan betydelse och roll. Vad och hur detta kommer att se ut får framtiden visa oss, avslutar Anni Björkskog.