SISAB + Stadsarkivet + Universitetet = Jubileumsuppdrag!
SISAB samarbetar under vårterminen med Stadsarkivet och Stockholms universitet i ett jubileumsuppdrag. Moa Pettersson, masterstudent och blivande kulturgeograf, gör research i Stadsarkivet och skriver om skolfastighetsförvaltning i en föränderlig värld.
Rapporten har arbetstiteln ”Skolfastighetsförvaltning i en föränderlig värld, ett historiskt avstamp för en framtida förståelse”.
Moa Pettersson har samhällsplanerarprogrammet med sig i bagaget och går nu masterprogrammet i Human Geography, båda vid Stockholms universitet. I delkursen Uppdragsprojekt ingår att ha praktik eller skriva ett uppdragsprojekt för en extern uppdragsgivare.
– När jag läste in mig på vad SISAB är och det uppdrag som var i åtanke kände jag att det var en total jackpot, berättar Moa Pettersson. Detta eftersom jag tänkte att jag i detta uppdragsprojekt skulle få möjlighet att skriva både utifrån mitt samhällsintresse och historieintresse. Att få möjligheten att skriva för ett fastighetsbolag som förvaltar en sådan viktig samhällsinstitution som skolan tillsammans med ett historiskt perspektiv.
Nästa vår tar hon masterexamen och vill sedan på ett eller annat sätt få arbeta med social hållbarhet, jämlikhet och inkluderande livsmiljöer.
Skolfastighetshistoria och framtidsspaning
I projektet studerar Moa Pettersson utbildningsmiljöer utifrån ett samhällsanalytiskt angreppssätt, innehållande både ett kulturgeografiskt och planeringsmässigt perspektiv. Hon försöker förstå utbildningsmiljöers komplexitet och historia.
– SISAB är uppdragsgivare, men jag hämtar mitt källmaterial till viss del från Stadsarkivet, berättar Moa Pettersson. Uppdragsprojektet kan alltså ses som ett samarbete mellan SISAB och Stadsarkivet, och jag har fått väldigt bra vägledning från både personer på SISAB och Stadsarkivet.
Moa Pettersson har under studietiden alltid sneglat lite på fastighetsbolag som tänkbart intressanta arbetsplatser. Hon tog fasta på sitt intresse för historia, och hur man kan använda sig av historien som en resurs inför utvecklingsarbete framåt. Via Stadsarkivet i Stockholm tog hon kontakt med SISAB, som ställt en förfrågan att studera skolfastigheters historia med anledning av företagets 30-årsjubileum.
Rapport med litteraturstudie och berättande del
Rapporten kommer skrivas utifrån främst en kulturgeografisk infallsvinkel. Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet definierar kulturgeografi som relationen mellan människor och platsen. Det kan även definieras som läran om hur rumsliga processer formar och påverkar människors liv och aktiviteter.
Rapporten kommer bestå av två sektioner som hänger samman, fast med lite olika målgrupper. Den första är en litteraturstudie över relevant och aktuell forskning angående skolfastighetsförvaltning och utbildningsmiljöer. Denna riktar sig till yrkesverksamma inom området på SISAB eller andra sakkunniga. Den andra sektionen är sammanställd med hjälp av Stadsarkivets arkiv och riktad mot allmänheten. Den består av tre delar, ur vilka stoff kommer kunna publiceras under SISAB stories. Den första delen är en historieresa i Stockholms skolhistoria genom sjutton av SISAB:s fastigheter. Den andra handlar om elevhälsa och den tredje handlar om ventilation i skolfastigheter och dess utformning.
Öka förståelsen för skolmiljöers samhällsroll
Syftet med rapporten är tredelat:
1) Dels att med hjälp av en litteratursammanställning av relevant forskning om utbildningsmiljöer svara på hur olika vetenskapliga studier resonerat kring skollokalers utformning.
2) Att med hjälp av arkivmaterial från Stadsarkivet i Stockholm presentera materiella utbildningsmiljöer i ett historiskt och nutida perspektiv samt hur detta kan ligga som grund för framtida ställningstaganden gällande nyproduktion av skollokaler.
3) Att problematisera utbildningsmiljöer och dess arkitektur och utformning ytterligare utifrån en kulturgeografisk utgångspunkt.
Detta tredelade syfte avser att bidra till att såväl SISAB som allmänheten ges en ökad förståelse för hur skolan och skolfastigheter har haft en samhällsroll rent historiskt, men också att denna samhällsroll existerar även idag. Dessutom bidrar rapporten med kunskaper om hur skolmiljöer kan förstås och analyseras ytterligare. Detta i syfte att ta välgrundade och välinformerade beslut rörande framtidens utbildningsmiljöer.